raneborns.blogg.se

Det finns många som tror att en fritidspolitiker sitter på möten hela dagarna  och diskuterar politik och inte har något annat jobb. Ordet fritidspolitker betyder att det är något som man gör utanför sitt ordinarie arbete, som en hobby kan man säga. Alla vi som är fritidspolitiker har olika yrken. Vi jobbar inom skolan och vården, som busschaufför, metallarbetare, kontorspersonal, lantbrukare, socialarbetare, chef, eller egen företagare inom olika branscher. Några är sjukpensionärer, arbetslösa, studerande eller ålderspensionärer. Vi har alltså andra saker som vi försörjer oss på av vitt skilda slag. Det vi har gemensamt är att vi alla har ett engagemang att vilja förändra samhället, antingen i stort eller någon specifik detalj.

 

Själv har jag ett ganska omväxlande arbete, även om det kan bli lite för mycket ibland (eller ofta). Som egen företagare för två bolag, så finns det alltid något att göra. Jag brukar vakna väldigt tidigat varje morgon, omkring 04.00 helg som vardag, eller om jag får sovmorgon så blir det vid 05.00. Jag kan helt enkelt inte sova längre. Då går jag direkt till kontoret och sätter mig för att jobba. Jag svarar på mejl som jag har fått på kvällen och hinner med att kolla om jag har fått meddelanden på Facebook, som många använder istället för mejl idag. Då passar jag också på att bli politiker en stund och svarar på kommentarer i de debatter som förekommer på sociala medier. Det tar inte lång stund att skriva ett par kommentarer. Sedan återgår jag till att sköta administrativa sysslor som att betala räkningar, bokföra, jobba med budget och löner, momsredovisning och andra liknande saker. Sedan tar jag en snabb frukost och ett träningspass på motionscykeln, innan den verkliga arbetsdagen börjar omkring 8.00..

 

Ibland är det ett politiskt sammanträde som börjar direkt på morgonen. De håller på en halv dag eller en hel dag. Hur mycket möten det är varierar väldigt mycket. Förut när Vänsterpartiet samarbetade med S och MP i kommunen, då blev det nästan halvtid med politiska möten i kommunen och regionen tillsammans. Nu är vi i opposition och det är i genomsnitt ett sammanträde i veckan, ibland två. För stunden så bygger vårt lilla fastighetsbolag några lägenheter i våra hyresfastigheter. Då blir det både rivning, tapetsering, målning och golvläggning och andra diverse sysslor. Jag tycker oftast att det är ganska roligt, förutom slipning och spackling som är ganska tråkigt. Jag gör också ritningar och planerar hur lägenheterna ska se ut och fyller i blanketter till bygglov, och annat. 

 

En stund på dygnet kan jag ägna åt att skriva debattartiklar, söka information om olika frågor, läsa sammanträdeshandlingar och skriva förslag till kommunen eller regionen. Förslag som man lämnar in om saker som man vill förändra kallas för "motioner". Emellanåt är det också möten på kvällen med det egna partiet, eller med allmänheten. Kommunfullmäktige är också på kvällstid.

 

Jag gör också olika saker på min fritid. Mycket handlar om motionsaktiviteter såsom promenader, motionscykel, zumba, linedance, bollywood och vattengympa. Jag sjunger också i kör och är engagerad i nykterhetsrörelsen IOGT, Junis och UNF. Dessa föreningar har jobbat mycket med integration och många olika aktiviteter för framförallt barn och unga. Där har vi också anordnat några evenemang med kända artister som vi har bjudit in till Askersund. Det är lite att fixa och trixa med det också. Jag har även startat upp nätverket "Askersund mot rasism" som även är med och ordnar evenemang. I oktober 2017 hade nätverket en manifestation för allas lika värde och mot rasism, med 100 lokala artister som ställde upp och mycket publik. Det var jätteroligt!

 

Nu börjar jag komma upp i åren och har även provat på andra saker i livet. När jag var ung så jobbade jag inom vården och även som lokalvårdare. Ett av mina första jobb som ung var att rensa ogräs i jordgubbsland. Jag har jobbat på kontor och provat att vara arbetslös en stund. När jag var ensamstående mamma så började jag på universitetet i Örebro och utbildade mig till socionom. Jag har även läst en kort kurs om svenska för invandrare. Sedan jobbade jag på socialkontor, flyktingförläggning och SFI-lärare innan jag och maken startade våra två bolag tillsammans. Därefter fick jag två barn till och nu har jag även hunnit få ett barnbarn som är 10 år. Vi har varit familjehem under några år och efter det har vi tagit emot barnhemsbarn för sommarvistelse och nu senast tre utbytesstudenter från Europa.

 

Alla människor har både glädjefyllda ögonblick och sorgliga ögonblick i sitt liv. Jag har upplevt för tidig död med självmord i familjen när jag var yngre. I skolan blev jag mobbad upp till sjätte klass. Det blev en riktig vändpunkt när klassen skulle delas upp inför högstadiet och jag fick nya klasskamrater. Äntligen blev det roligt att gå till skolan! Jag har fått känna på hur det är att ha dålig ekonomi som ensamstående, arbetslös mamma och hur jobbigt det är att genomgå en separation när man har barn tillsammans. Jag har också upplevt hur svårt det är för nära vänner att ta sig ur destruktiva förhållanden med psykisk och fyskisk misshandel, där jag har stöttat och hjälp till när det var dags för uppbrott. För det mesta händer dock upplyftande och roliga saker. Man får helt enkelt se till så att det finns så mycket positivt som möjligt i sitt liv! Nu har familjen en medelinkomst och behöver inte oroa oss så mycket för ekonomin, som när jag var ung. Det som jag snarare har brist på idag är tid! Tänk om det ändå gick att låna tid på banken! Kanske en ny nisch för dem, nu när de inte hanterar kontanter längre?

 

Jag vill attså ha sagt att som fritidspolitiker är man som folk är mest, med olika utbildningar och erfarenheter här i livet. Det är ofta som man får höra: "Du som är politiker måste komma ut i verkligheten", "Du lever i en glasbubbla". Det tror jag ingen fritidspolitiker gör! Vi lever i det verkliga livet varje dag! Förutom våra egna erfarenheter och kunskaper, så blir vi kontaktade av kommuninvånare som berättar deras historia. Vi får också mycket information på våra sammanträden om olika områden. Så kom inte och säg att vi inte vet något om verkligheten!

 

KATARINA RANEBORN (V)